För ett litet tag sedan var han en liten hjälplös varelse som stirrade på allt och alla omkring sig med en förvånansvärt koncentreratd blick.
Igår, kavlade han ut degen till våra piroger. Jag kunde knappt tro mina ögon. Så fort går det.
Mitt lilla knyte har blivit mycket större och hans frågor blir också större.
Jag kom att tänka på hur världen ter sig för ett barn. Så oändligt stor och så mycket att lära sig. Jag inbillade mig att jag mindes hur det var att vara ett barn, men nej, det gör jag inte riktigt.
Under en dag ställde min grabb följande frågor:
1-Vad är en förort?
2-Hur varm är solen?
3-Varför är det så kallt på vinter?
4-Finns vintergatan på riktigt?
5-Finns det andra solar än den vi ser?
6-Är du stolt över mig?
7-Tycker du om mig även när jag gör något dumt?
8- När jag var liten spelade jag playstation med någon som var 12 år eller sånt. Vem var han?
9-Hur är saker när de är digitala?
10- Vad betyder "bevara en hemlighet"?
Ja, lilla hjärtat. Det är det här att vara ett människobarn. Hemligheternas största hemlighet. En medfödd vilja att veta och förstå. Denna ohyggligt stora värld. Livet. Jaget. Det lilla i det stora och det stora i det lilla. Och du växer och kan gå ut med soporna nu. Och jag lär mig att svara på svåra saker på ett enkelt och begripligt sätt. Och med dig växer jag i barndomen, i vuxenåldern, i att vara människa.
Ja, jag är väldigt stolt över dig!
Och ja, jag älskar dig även när du gör något dumt!
No comments:
Post a Comment