Emad Ghanem idag

Han är journalisten som sköts med flera skott medan han låg på marken av den israeliska armén. Beväpnad endast med sin kamera väckte han tydligen ett sådant hat, att man kunde inte sluta skjuta förrän flera andra journalister sprang fram och bar iväg honom.

23 år gammal betalade han sina bägge ben som pris för dumheten att tro på att journalister var fredade. Hans journalistkollegor och flera människorättsorganisationer, Mizan och Damir inräknade, försöker föra hans talan internationellt och ställa ockupationsarmén till svars. Men, sorgligt nog, vet vi att hela länder slaktas utan att någon ställs till svars!

Rice rustar för ett nytt Dahis och Ghabraa'

Omayya Joha, Palestina

Saud al-Faisal, Saudiarabiens utrikesminister säger: "Vi köper amerikanska vapen för 20 miljarder dollar. Men det gör vi för att försvara oss, enbart!"

Försvara oss mot vad då? Undrar man. Mot Iran som aldrig startat ett krig mot sina grannar? Ska Saudiarabien, Qatar och andra Gulfstater, samt Egypten, Jordanien verkligen låta sig dras in i ett krig som med all sannolikhet kommer att bli ett nytt Dahis och Ghabraa'?
För er som inte vet vad Dahis och Ghabraa' är kan jag berätta att det är namnet på två hästar som skulle tävla. Ägaren till den vinnande hästen skulle få ett pris på 100 kameler. Men loppet utsattes för sabotage och fusk. Det ledde till ett 40-årigt krig i den förislamiska arabiska halvön.

Dahis och Ghabraa' kommer att te sig mer som ett skämt, jämfört med ett nytt krig mellan Gulfstaterna och Iran. Och det är det som haggan Rice vill. Det skulle sysselsätta den amerikanska vapenindustrin för en evighet framåt. Ett sådant krig skulle verkligen inte gagna världsfreden eller någon annan än USA och Israel.

Saud al-Faisal måste vara bittert medveten om att man i slutändan inte har något val. USA och Israel kommer att angripa Iran, och de vapen som Iran har når inte USA. Däremot når de USA:s militärbaser som finns över hela Gulfen.

Med tanke på fredskonferensen som Bush viftar med framåt hösten, kan vi konstatera att det bara blir en krigskonferens där man ska samla Gulfstaterna, Egypten, Jordanien och Israel för att mobilisera för ett krig mot Iran, Syrien, Hizbullah och Hamas. Dvs. alla som är emot en total underkastelse inför USA och Israel i Mellanöstern.

Än en gång framställer DN palestinierna som tragiska idioter

Det här, talar herr Avineri inte om

.....

Har precis kommit hem. Illamåendet har suttit i hela dagen men det var bara att stå ut. Man kan inte spy hur mycket galla som helst i glada vänners sällskap och inte inför främlingar på väg heller. Men nu, skriver jag, om bödeln, som ojar sig över offret och dess väg mot svärdseggen!

En så kallad Avineri, sliter sig i håret idag på DN:s sidor, över hur hopplösa palestinierna har varit när det gäller att ta tillvara sina rättigheter. De bara vägrade ta sina rättigheter fast engelsmännen och sionisterna erbjöd dem alla möjliga härligheter på ett fat av diamant, i stort sett.

Nej, Palestina hade ingen infrastruktur, det var inget fungerande land och judarna byggde upp allting medan palestinierna låg och latade sig i en olivdunge någonstans. Sen, fick man flyktingproblemet. Det bara blev liksom. Inga judiska ligor ställde till massakrer på olika palestinska byar. Nej, man bombade inte Galiléens byar med flyg. Flyktingproblemet är ett resultat av palestinskt dumhet.

Nu ojar sig herr Avineri över att Abbas inte kan samla det palestinska parlamentet. Inte ett jävla ord om 43 ledamöter av samma parlament sitter i israeliskt fängelse.

Den vidrigaste av bödlarna, är den, som förutom att rättfärdiga sin slakt, är att han går längre, och skriver om offrets historia!
Avneri kan ta sin artikel och torka arslet med. Det skulle jag ha gjort, om inte hans obehagliga omtanke fanns där och förvandlade det mjuka pappret till taggiga tistlar! Fy fan, herr medlidande!

Irak mellan fotbollsglädje och öppna sår

Killarna satt i vardagsrummet med hjärtat i halsgropen. De bad högt att Irak skulle vinna matchen. Det var verkligen rörande. Ingen av dem var irkier men de tyckte nog att Irak behöver en seger idag, långt mer än Saudiarabien.

Jag stod och bakade en blåbärskaka i köket när målet kom. Då kunde min väninna vispa vaniljsåsen med gott samvete. Det blir en firandets, och inte en tröstens blåbärskaka, tänkte jag utan att riktigt förstå. För fotboll är inget jag förstår, om jag säger så.

Men så rullade nyhterna på efter matchen! 1 500 000 irakier i syrien. Många av dem är sjuka och många andra är i stort behov av läkarvård och operationer på grund av krigsskador. Barn, kvinnor, gamla, män... Många behöver 2-10 operationer för att någonsin fungera normalt.

Syriska läkare behandlar dem utan att ta betalt. Den syriska sjukvården räcker inte till och har inte de resurser som krävs.

Ska verkligen det fattiga Syrien lappa ihop en sån otrolig massa människor, medan de som orsakade skadorna och lidandet skickar sina miljarder i bistånd till den superrika Israel? För i samma nyhettsändning talade man om de 30 miljarder dollar som Israel ska få, så att de kan lemlästa ännu fler kroppar.

Är det där USA:s pengar behövs bäst? Kan inte USA ta av alla oljemiljarder som man plundrar Irak på och bekosta åtminstone sjukvård för irakiska flyktingar? Oljan strömmar ut ur Irak utan att oljefaten räknas. Amerikanerna har stängt av räkneverken! Och fattiga Syrien räknar inte heller antalet kroppar man lappar ihop. Och man vill bara gå i tusen bitar för fräckheten i denna ohyggliga tid vi lever i...

En fjäril

Av en slump hittade jag den här bilden igår. Den är tagen i min hemby, Suhmata, i Galilén.
Det har aldrig slagit mig att det blommar där, och att det finns fjärilar också!

Amerikanska bevis! IGEN!

.......

Hörde just en amerikansk pamp i Irak meddela att man har BEVIS för att Iran stödjer miliser i Irak!

Skönt att höra! Betryggande!

Det var ju så länge sen nu amerikanerna hade bevis för att Irak hade massförstörelsevapen!

Två olika sorters kvinnliga politiker

Den nya sorters kvinnliga politiker, Rasha al-Rantisi, Hamas, vars man mördades av israelerna för ett par år sedan, ställde upp i parelamentsvalet till den nu förlamade "Majlis Tashree3i" som det det palestinska parlamentet heter! Det är en kvinna som tar plats utan pardon!

.....

Och så har vi Intisar al-Wazir, änka efter Abu Jihad, som mördades av israelserna i Tunis i slutet av 1980-talet. Hon har funnits i politiska sammanhang så länge jag minns, men vad hon har gjort har jag ingen aning om. Är det så att hon alltid varit enbart en dekoration? Eller har man aldrig gett hennes politiska arbete något utrymme i media? Kanske är det både och!

.....

Palestinska kvinnor

"Ta mig dit det faller (enbart) israeliska bomer, så att vi kan dö med hedern i behåll!"

Jag har fått påpekanden om att det i min blogg saknas ett feministiskt perspektiv. Att alla palestinska politiker är gamla gubbar. Men så är inte fallet. Det är inte mitt feministiska perspektiv det är fel på, utan verkligheten.

Palestinska aktiva kvinnor har alltid känts som ett minerat fält för mig. Fruktansvärt komplicerat och förvirrat. För samtidigt som jag är övertygad om att det palestinska samhället knappt skulle existera idag utan dessa tusentals anonyma kvinnliga kämpar, vet jag att den palestinska kvinnan har fler fiender än någon annan kvinna i världen. Och det är mäktiga fiender. Det traditionella patriarkatet i samhället, det politiska patriarkatet och det kulturella, i arabvärlden i stort, men framför allt: ockupationen, flyktingskapet, fattigdomen och rättslösheten.

Den palestinska kvinnan har alltför ofta varit uppslukad av att lappa ihop flyktingtillvaron eller livet under ockupationen. Några har kommit fram, knappt, som översten från Tall al-Zaatar, Amina Shams, som mördades av sina egna någon månad efter att hon blev överste, till Nabila Badran som avrättades på öppen gata, för sitt engagemang i flyktinglägren i Beirut, när de utsattes för den ena massakern efter den andra, i mitten av 1980-talet.

Det här är bara början på min behandlig av detta ämne. Jag kommer säkert att behöva återkomma till det flera gånger, så mycket som tid och hälsa tillåter!

Här ska jag tala om gamla och nya kvinnliga politiker! Kvinnliga politiker som dekoration och verkliga, som vill nåt med sina politiska uppdrag.

Ett palestinskt sjävlporträtt

Omayya Joha

......

På höger benet står det: Katastrofen

På vänterbenet: Olyckan

Att riva sönder sin klänning

Idag sa en väninna i telefon: "Jag är så arg att jag skulle kunna riva sönder min klänning!"

Jag skrattade. Det var många år jag hörde det uttrycket. Mormor och andra palestinska gamla damer brukade säga så, och då var det lika bra att göra som de säger. För då var de verkligen arga!

Men när de sa så, så menade de sådana där gamla broderade klänningar som tog åratal att brodera! Varje ledig stund gick till att brodera tusentals och åter tusentals korsstygn och till slut var den klar!

En annan kan ju tacka de stora klädkedjorna, för där kan man få en klänning på stående fot för några hundralappar!

Dabka-festival i Akka

Under söndagen höll Palestinierna inne i Israel en folkdansfestival, där 35 olika dansgrupper från olika byar och städer, deltog tillsammans med ett par tusen nöjesdansare, för att slå Guinness rekord i antalet dansare tillsammans. 2743 dansare lyckades tydligen dansa tillsammans i rad!'

.....

Bilderna är tagna vid andra tillfällen, festivalbilderna har inte nått ut än!

Flera Fatah, men ingen palestinsk stat!

Farouq al-Qaddoumi

Jag lyssnade på Farouq al-Qaddoumi idag, Fatahs och PLO:s man i exil, kallad även premiärminister i den palestinska exilregeringen! Liksom Hani al-Hassan är han en av de äldsta grundarna av Fatah och PLO.

Jag hade hoppas på ett ställningstagande! En sorts besked, eller en roll som denna man kan komma att spela. Men jag och många andra blev besvikna!

Han är i stort sett PLO, Fatah och PNC personifierade. Ändå ställde han sig vid sidan om allt, och över allt, som idag utgör en dilemma för varenda palestinier!

Han ser Abbas och Abbas palestinska myndighet som en produkt av Osloavtalet som han aldrig godkänt eller trott på. Ändå är Abbas och Fatah, hans Abbas och hans Fatah, som han inte överger för ett ögonblick i något avseende.

Sorgsen och förvirrad räknar jag, den nationella samlingsregeringen som sparkats, Fayyads undantagsregering som inte fick sitt livsnödvändiga godkännande av det lamslagna palestinska parlamentet, och exilregeringen med åldrade Fatah och PLO grundare som inte kommer att leva i många år till!

Det var meningen, enligt Qaddoumi, att PLO och dess för palestinierna livsviktiga utskott och nationalkassa, skulle förbli utanför Palestina tills en palestinska stat blir verklighet. Men så skedde inte. Arafat och efter honom Abbas, har i stort sett lagt alla PLO:s funktioner och underavdelningar i malpåse, inklusive nationalförsamlingen!

Och så har vi Fatah, som betraktar sig själva som PLO efter att många andra organisationer dött och många kommit till utan att inkluderas i PLO. Och hur många Fatah har vi? Fatah Abbas, Fatah Marwan al-Barghouthi som sitter i israeliskt fängelse, Fatah Dahlan, och den andra Fatah som gjorde uppror i Gaza, Fatah al-Intifada som revolterade mot Arafat 1983, och Fatah i exilen, i Libanon, Syrien och annorstädes.

Och så slaktas Nahr al-Bared! Och så svälter palestinierna i flyktinglägren i Libanon. Och så fortsätter 5000 palestinier sin ökenvandring i Rafah, där några av dem dör, och andra föds. Detsamma gör palestinierna i Irak, som fastnat på gränsen mellan Irak och Syrien. Och så fortsätter Israel att äta sig in i varenda åker, varenda by och stad på Västbanken…

Allt detta kan vi tacka Osloavtalet för. Och för den palestinska staten som aldrig blev av.

Amerikansk dialog, heter teckningen

"Varför hatar ni oss?"

En lastgammal video som tål att ses igen!

Arabvärldens mest aktade kvinna idag!

Julia Botrus

Av någon anledning framställs konflikten i Mellanöstern som en konflikt mellan judar och muslimer.

Faktum är, att de mest oförsonliga mot Israels förtyck av sina grannar är kristna.

Marcel Khalife är en av arabvärldens största musiker någonsin och hela hans konstnärskap har gått ut på att stötta flyktingar och hyckla korrupta ledare. Goerge Habash, Elisa Khoury, Fader Atallah Hanna, Zyad Rahbani och hans mor Fairouze är bara några få av alla kristna massor som brinner för ett slut på Israels förtryck och ockupation.

Röken steg fortfarande från södra Libanon när Julia Botrus gav sig dit och gjorde en musikvideo, "Mina älskade", som hade ett tal av Hassan Nasrallah till dem som kämpade mot den israeliska armén, som utgångspunkt.

Och man frågar sig aldrig varför denna, arabvärldens mest älskade och respekterade kvinna, en kristen kommunist, ser Nasrallah, en religiös ledare för ett shiamuslimskt parti, som sin andliga fader!

Hela arabvärlden niger när Julia kommer på tal. Hon åkte personligen till prinsen av Qatar för att tacka honom för biståndet som han och Qatar gett Libanon under kriget förra sommaren. Detsamma gjorde hon när hon hälsade på Emiren av Dubai. När hon hälsade på Bashar al-Asad, bad hon om klarhet när det gäller libanesiska politiska fångar i Syrien.

Och det finns idag inte en arabisk kung, prins eller president som skulle drömma om att inte ta emot vår lilla kristna, kommunistiska gigant med den oförsonliga sångrösten!

"Man har ockuperat delar av vårt land sedan femtiotalet. Man stjäl vårt vatten. Man stjäl jord från våra åkrar. Man våldtar vårt luftrum dagligen!"

Nu har Julia samlat 3 miljoner dollar från skivan "Mina älskade" och de ska gå till familjer som förlorat anhöriga under kriget förra sommaren.

Ett ohyggligt pris

Eliya Boaine, Palestina

......

En undersökning som Ynetnews publicerar idag, visar att 50% av alla israeliska ungdomar mellan 14-18 år drömmer om att utvandra. Och många har möjlighet till det, då de har sitt ursprung i europeiska länder och kan få europeiska pass.

......

Författarinnan Suzanne Nathan menar att ungdomarna känner en hopplöshet inför den ekonomiska och politisk situationen i landet och att de i slutändan, kommer att hamna i armén, medan den ena efter den andra av landets ministrar hamnar i klammeri med rättvisan för korruption och annat. (arabiska al-Jazeera).

Dessutom menar hon att dessa siffror inte betyder ett dugg för den israeliska regeringen, som känner till dem mer än väl.

......

Jag kan inte annat än undra, är fortsatt ockupation av de palestinska områdena värda detta ohyggliga pris? Är inte en rättvis och verklig fred livsnödvändig för både israeler och palestinier? Hur värdefulla är de ockuperade områdena jämfört med hälften av de egna ungdomarna som inte kan tänka sig att bo kvar i landet?

Det kan bara israelerna själva svara på.

Abbas: Centralrådet viktigare än parlamentet?

Abbas kallade igår till nya val i Palestina. Nya val kan inte utlysas utan palestinska parlamentets godkännande. Men Abbas menar att palestinska parlamentet inte alls är nödvändig. För honom räcker stödet han fick av det beryktade Centralrådet. Palestinierna rasar världen över.

Vilka sitter på första raden i Centralrådets möte? Jo, Samir Ghoshe, vars PSF, en palestinsk organisation som han VAR ordförande för, inte längre existerar och andra sorgliga figurer som aldrig någonsin offrat om så en tånagel för den palestinska saken.

Men vad värre är, att de medlemmar av Fatahs och PLO:s centralkommitté som Abbas försökte tigga uppehållstillstånd för på Västbanken av Olmert, meddelar att de aldrig vill sätta sin fot i Abbas sorgliga rike.

Dråpslaget levererades av Farouq al-Qaddoumi, Hani al-Hassan, Abu Maher Ghunaim och Muhammad Jihad, som tillhör Fatahs och PLO:s grundare, som känner sig kränkta av Abbas inbjudan och inte har lust att delta i det skådespel han bjuder på.

...

Frågan är, hur tänker Abbas? Om majoritetn av PLO:s och Fatahs grundare anser att han sjunker djupare och djupare i ett hål som han grävt åt sig själv? Om majoriteten av Västbanksborna ångrar att de någonsin tillåtit exilpalestinier som Abbas och hans gäng att återvända? Om ALLA palestinier i exil betraktar honom som förrädare och nykläckt despot? Med vilken rätt påstår han att Centralrådet är viktigare än parlamentet? Varför skrek han igår att Hamas och alla andra "är tvungna att acceptera PLO som den är"? Det vill säga förlamad och kapad av honom själv och hans medhjälpare?

Plötsligt står allt hopp till just sådana som Hani al-Hassan, Farouq al-Qaddoumi och andra, som aldrig lät sig luras av fredsfarsen Oslo med följande avsnitt!

De tänder eld på sig själva

Rasha Muhammad, Vattenkonst

I 35 dygn har de suttit fängslade. 90 palestinier som arbetar utomlands och som var på väg att besöka sina familjer i Gaza. När de kom fram till flygplatsen i al-Areesh, fann de att gränsövergången mellan egyptiska och palestinska Rafah var stängd.

Det rapporterades om våldsamheter i onsdags, mellan de fängslade palestinierna, som fängslats därför att de inte har uppehållstillstånd i Egypten, och mellan deras vakter. Flera palestinier fördes till sjukhus efter bråket!

Igår tände några eld på sig själva och de filtar som de fått att sova på!

En 61-årig palestinier som hade kommit till al-Areesh tillsammans med sin 5-årige son, grät när han ringde till ett direktsänt program på al-Jazeera. Han hade fängslats och hans son tagits från honom. Han hade bett om att sonen skulle fängslas tillsammans med honom, men den egyptiska polisen hade inte gått med på det!

Vidare berättar andra som sitter fast, att en smörgås kostar 4 egyptiska pund. En flaska vatten kostar också 4 egyptiska pund. Ohyggliga priser för egyptiska förhållanden, där en kvinna jag personligen känner, som är statsanställd, tjänar 200 egyptiska pund i månaden. En inte ovanlig lön i Egypten.
Har palestinierna som fastnat i Rafah blivit en lönsam affär för Egypten?

11 000 familjer grät idag

Ismail Shammout, The Comming Sun

Ja, då släppte Olmert äntligen 255 fångar! 11 barn och 6 kvinnor. En var mor till sex barn! En 16-årig flicka hade bara några dagrar kvar att sitta av. De andra hade högst något år kvar!

Fru Jarada, berättar att man efter 18 år bestämde sig för att förbjuda henne att besöka sin son därför att det inte var säkert att det var hennes biologiska son! Tur att fru Jarada var en fru, en mor, och inte en far, när hon hörde dumheterna!

En annan äldre dam berättar att hon är förbjuden att besöka sin son som har varit fängslad i 23 år. Man nöjer sig inte alltså med att straffa honom. Man straffar hans mor också!

En av de kvinnliga fångarna som släpptes berättade om isoleringscellerna, tortyren och mordförsöken. Hon är rädd om en annan medfånge som hon bevittnat två mordförsök på!

255 familjer sover lyckliga idag.

11 000 familjer gråter sig till sömns! Många av de har inte sett sina fängslade anhöriga på åratal! Den yngsta palestinska fången är den nyfödda Baraa, född av den fängslade Samar Subaih.

Frisläppandet av 255 palestinier som "Inte har blod på sina händer" har bara rivit upp ett inflammerat, blödande sår! Det var ju inte menat att lindra det palestinska folkets sår! Det var en simpel politisk muta till Abbas, som håller på att ödelägga alla demokratiska institutioner palsetinierna bygg under 60 år av kamp!

Samtidigt får jag länkar till artiklar som talar om fångar som inte vill lämna de underbara israeliska fängelserna! Folk vill stanna där för de har det så bra! De föredrar dem framför sina barn, sina hustrur, sina mödrar, sina älskade, sina vänner!
Hoppas för Guds skull att de som skriver skiten inte tror på det själva!

Anonyma fegisen!

Ahmad al-Nabulsi, Palestina

.....

Anonyme ynkryggen som terroriserar mig från Frankrike! Jag har sparat vartenda hot och vartenda könsord och våldtäcktsönsknigar som din sjuka hjärna leverar! Allt ska polisen ha!

.....

86.193.143.168 FranceAGrenoble-257-1-16-168.w86-193.abo.wanadoo.frAS3215 France Telecom Transpac

.....

Kan inte du gå ut och göra nåt kul istället för att sitta och bläddra i min blog? Du kan gå ut och köpa glass eller gå på bio så länge! Jag har inte tid med dig! Eller så kan du åka till Västbanken och forsätta som ockupationssoldat. Fast det kan ju sabba din hjärna och din själ ännu mer!