Ett litet försök till förklaring

Shammout, Café de la Paix, Gaza

Försök att föreställa er att Göran Persson vägrade lämna över makten till Moderaterna, efter dessas seger i det senaste valet.
Föreställ er att man i utlandet frös in de pengar som skulle strömmat in till Sverige.

Att departementen vägrade finna sig i regimskiftet.
Att Condaliza Rice ringde Persson stup i ett och sa åt honom vad han skulle göra.
Tänk er om Göran Persson behöll makten över armé, polis och säkerhetspolisen. Och skickade sin egen säkerhetsstyrka för att avrätta Fredrik Reinfeldt.

Tänk er om vilken journalist som helst på SVT och SR vägrade befatta sig med nyheter från den nya regeringen och satt och gjorde narr av dem i direktsändning.

Tänk om alla svenska ambassadörer vägrade lyda utrikesdepartementet och utrikesministern.
Tänk om Göran Persson och socialdemokraterna organiserade strejker för att lamslå alla myndigheter och verksamheter i landet, inklusive skolor och universitet. Och att man gick in och brände de universitet som fortsatte undervisa.

Detta samtidigt som man lever instängd, av en obarmhärtig ockupationsmakt. Samtidigt som 4 av 1000 nyfödda svenskar dör vid ockupationsmaktens vägspärrar, på väg till sjukhus.

Samtidigt som halva Sveriges Riksdag satt i ockupationsmaktens fängelser. Samtidigt som svenska familjers inkomster sjönk till 7 kronor om dagen. Att Socialdemokraterna var landets största arbetsgivare och att det enda de flesta behöver prestera är att uttrycka sin lojalitet för dem.

Så har det sett ut i Palestina sedan mars 2006. Jag menar absolut inte att det är en ursäkt för det våld som blossar i Gaza och på Västbanken. Men det kanske ger en bakgrund, för er som utrycker chock och ordlöshet.