En kommentar av Klas Sandberg till inlägget om Europas skamliga blindhet

Ahmad al-Nabulsi, Palestina

......

Just i dagarna kommer besked om att tjänstemän från EU förhandlat i flera veckor med Hamas i Gazaremsan.VILKA de där är sägs inte. Inte heller vilka organ de företräder. Från EU bedyras att något dylikt absolut icke skett men uppgifterna verkar ganska specifika.Frågan är vad som kan ha föresvävat EU i så fall?Kanske Turkiet.I den långa historien av bedrövliga västerländska interventioner i Västasien är kanske Turkiet ett av de få ljuspunkterna.Och EU stod för det ingripandet.När det islamistiska Rättvise- och utvecklingspartiet under Recep Tayyip Erdoğan gick mot en storseger i valet 2002 gjorde de turkiska militärerna min av att ingripa och stoppa alltsammans.
,

I det läget kom en harkling från Bryssel om att man nog borde respektera valresultatet, annars kunde frågan om Turkiskt EU-medlemskap dessvärre raskt bli mer komplicerad.Gudarna skall veta att Europa kallsvettades en hel del vid tanken på en islamistisk regering i Ankara.Å andra sidan…AKP bars fram av många miljoner väjare som var trötta på den rådande korruptionen och stagnationen. Rättvise- och utvecklingspartiet var av allt att döma ett moderat, islamistiskt parti. De hade en moralisk och religiös dagordning men utan att vilja dra en religiös tvångströja över hela samhället. (Även om de tjurade litet över de offentliga ölservningarna i Istanbul).
,

Det finns kristdemokratiska partier i Europa, då kan det väl få finnas ett islamistiskt parti i Turkiet? Går AKP över styr får väl turkarna rösta bort dem igen.Beskedet från Bryssel stod fast.Tja vad blev följderna Rawia? Flera och hittills nästan enbart positiva.AKP sitter fortfarande vid makten och fick under sommaren 2007 ännu större mandat.[ii] Ekonomiska och politiska reformer rullar på. Turkiet är hittills en av de få stora ljuspunkterna i området sydöst om Medelhavet. Och från vår synpunkt: det helt dominerande, och fullständigt legitima regeringen för 70 miljoner turkar råkar gilla Europa.Allt medan USA:s militärockupation förvandlades till ett blodigt kaos.
,

Vart vill jag komma nu egentligen?Kanske säga att det KAN ske vettiga ingripanden också. Om det bygger på folkrätt och respekt. Det få mig ibland att tro att Europa skulle kunna spela en vettig roll i Mellanöstern. Inte genom militärbaser eller interventioner utan i kraft av att vi utgör mellanösterns viktigaste handelspartner. Och genom att hjälpa inhemska reformrörelser på traven. I fallet Turkiet bygger allt till sist på att detta är vad turkarna själv vill.Det är något annat än den svärdet-av-stål-i-näven-av-järn som utgått från Washington DC.
,

Å andra sidan…Det är svårt att samordna Europas utrikespolitik.Först och främst av allt finns hela tiden Tony Blair-frestelsen som titt som tätt blir helt övermäktig för diverse premiärministrar. Lockelsen att bege sig till Washington och i ett slag tro sig kunna erövra en glänsande ställning genom att bli Vita Husets nya favorit. Det mörka suget av den militära makten. Drömmen om att i all fall få bli nummer två i Det Stora Imperiet.Blair har avgått som en ganska sjaskig och vanärad figur. Gordon Brown har tillträtt och verkar vara ifärd att avsluta Storbritanniens deltagande i Irakkriget. Det kommer att bli dödsstöten för The Special Relationship.
,

I Washington verkar man försöka odla den nytillträdde franske presidenten Nicolas Sarkozy som lämplig ersättare för Blair.Det är min tro att Sarkozy nog gärna skulle vilja spela den rollen. Hans uttalanden om Iran tyder på att han gillar tanken på att sätta stöveln på orientalers nackar…Om det bara inte var för att tvivlen börjat gry om hur mycket USA:s gunstlingskap egentligen är värt.Där någonstans står jag Rawia. Jag tror att Europa skulle kunna spela en riktig vettig roll. Frågan är bara hur många decennier det kommer att ta innan det sker.


”Exclusive: EU officials holding talks with Hamas” av Khaled Abu Toameh Jerusalem Post 29 2007.[ii] ”Storseger för AKP” Gert Holmerz / TT, i Svenska Dagbladet den 22 juli 2007.

,,,,,

Tack Klas!

Det man säger och det man gör...

Här räddar man den israeliske officern som körde vilse, ensam i staden Jenin.

Fatahs personal kom omgående till platsen och tog hand om honom. Hur har Israel tackat?

Jo, man invaderade, demolerade några hus, dödade tre barn och besköt en förståndshandikappad! Som man sedan släpade med sig som fånge!

Allt detta, dagen efter det att man satt och pratade fred med Abbas!

Till N! Livet måste gå vidare

Aasi al-Hillani sörjer sin mor

Hon är borta
Vad har jag kvar annat än bedrövelsen
När glädjen också är borta
Och helgstämningen
Och när blommorna som skapats
För att lukta gott
Ger sig av på en lång resa
När hela livet avlägsnar sig från mig

Livsglädjen följde med
Den övergav mig för henne
Inte ett enda skratt har jag kvar
Trappan är en kramp i halsen
Dörren är rinnande tårar
Har du någonsin sett en gråtande dörr?

Libanon enat som av ett mirakel

Hela kvarter utraderade i Beirut

Libaneserna är luttrade. Och vi som känner dem är också luttrade. Ändå händer det att man blir fullständigt mållös ibland, när saker och ting händer, på det sätt som de gör.

Human Rights Watch skulle presentera en rapport igår, i det splittrade Libanon, ett Libanon på randen till ett inbördeskrig, där man anklagar Hizbullah för krigsbrott.

Men det blev inget av. Ledningen för Hotellet där Human Rights Watch bokat lokal för presskonferens och diskussion, bokade av salen och talade om för organisationen att de inte var välkomna där.

Förre premiärministern Salim al-Hoss, beskrev rapporten som en "oförskämdhet". Nuvarande premiärministern Fuad Seniora sa att det är en rapport där man likställer offret med mördaren.

Human Rights Watch menar att Hizbullah avfyrade Katyusharaketer i syfte att döda civila israeler. Hizbullah menar däremot att man sköt mot militära mål och att alla skador på civila var oavsiktliga.

Human Rights Watchs förhoppning var att man skulle identifiera ansvariga inom Hizbullah så att de kunde ställas inför rätta. En talesman för den Libanesiska regeringen säger: "Den dagen någon ställer Israel inför rätta för dess brott mot mänskligheten, kan vi tänka oss att diskutera saken."

Libanon och hela arabvärlden är i chock. 25 000 bostäder är totalt sönderbombade i Libanon. Hela byar utplånades och hela bostadskvarter i Beiruts södra förorter har suddats ut. Två stora massakrer, en i Mirwaheen då man dödade ett stort antal bybor på flykt på vägarna, och så massakern nr.2 i byn Qana där ett trettiotal barn dödades. Infrastrukturen i nästan halv Libanon, söder om Beirut var förstört inklusive ett stort antal broar. Elverk bombades. Beiruts flygplats som var till hälften demolerad. Gigantiska miljöbrott när man bombade oljeraffinaderiet där stor mängder olja läckte ut i havet och dödade nästan allt liv. Förstörda stränder.

....

1300 döda Libaneser. Många fler sårade. Och så kronan på verket. 3000 000 klusterbomber som Israel släppte ner efter det att man hade skrivit på ett avtal om stopp av krigshandlingar och som fortfarande skördar liv. Och så är det Hizbullah allena som ska ställas inför rätta.

Jag tycker personligen att det är fruktansvärt tragiskt. Human Rights Watch är en viktig organisation som gör ett bra jobb i vanliga fall över hela världen. Men den här gången gick deras tanke åt skogen. Jag är rädd att det kommer att innebära stora svårigheter för organisationen att utföra ett bra jobb. Inte bara i Libanon, utan i hela arabvärlden. Och som av ett mirakel, talar alla libaneser, från alla läger, män som kvinnor, som en enda man. För första gången på länge, är libaneserna enade idag.

Onsdagens skörd: Tre döda barn i Gaza

.....

Mahmoud Ghazal, 10 år, Yahya Ghazal, 12 och Sara Ghazal, 10, dödades av israeliskt stridsvagnseld i Norra Gaza. Israelerna skulle ha misstänkt att barnen skulle avfyra raketer. Barnen bor i området och är kusiner. Aljazeera.net.

Välgörenhetsorganisationer förbjudna

Mustafa al-Hallaj, Palestina

Salam Fayyad, chef för undantagsregeringen som inte kunnat få välsignelse av det lamslagna palestinska parlamentet, har beslutat att förbjuda 103 välgörenhetsorganisationer. Många befarar att det bara är början, då antalet sådana organisationer i Palestina är inte mindre än 2400. Värt att nämna är att många av dessa organisationer får hjälp från större organisationer i Väst, så som USaid och andra!

60 procent av palestinierna är beroende av sjukvård som dessa organisationer erbjuder. 90 procent av alla handikappade palestinier är också beroende av sådana organisation.

Jag har inga siffror just nu om hur många är beroende av direkt ekonomiskt stöd, dagisplatser och utbildningsstipendier. Men det handlar om hundratusentals.

Ehud Olmert ska, enligt Ynetnews ha uttryckt sin tacksamhet över beslutet. Det förstår jag. Det beslutet kommer att ta livet av många fler palestinier än vad det israeliska våldsmaskineriet kan åstadkomma för stunden.

Salam Fayyad menar att palestinier som blir utan hjälp nu kan vända sig till socialdepartementet i hans regering! Verkligen? Menar karln allvar? Om det nu är så att Fatah har råd och vilja att täcka dessa människors behov, varför gjorde man aldrig det förut? Varför lät de det palestinska folket bli så beroende av dessa organisationer överhuvudtaget? Vad ska hans ministrar och andra i Abbas närhet stjäla om handikappade och sjuka palestinier får det som tillhör dem? Kommer Fayyad verkligen att hjälpa föräldralösa och sådana som har sina föräldrar i israeliska fängelser, även om de inte tillhör Fatah? Nej, naturligtvis inte. För då finns det inga pengar kvar som pamparna och deras barn kan knalla in och kvittera ut på PLO-kontoren världen över.

Hur smart måste man vara?

Jakten på massförstörelsevapen

av Omayya Joha.

Hur smart måste man vara för att fatta att iranier som tränar och samordnar med irakiska rebeller inte skulle välja, att i första hand, bo på HOTELL! Mitt i Centrala Baghdad? Och vara klädda i KOSTYM, DYRA KLOCKOR OCH GLASÖGON? Nog för att jag har bott i Libanon och sett ett och annat i mitt liv, men jag kan för sjutton inte ha sett mer än George Bushs underrättelsefolk?

Fånge nr. 345 är döende på Guantanamo

Fånge nr. 345, Sami al-Haj, är döende på Guantanamo. Reportrar Utan Gränser har en namninsamlig för frisläppandet av Sami som har hugerstrejkat och tvångsmatats sedan januari i år. Du kan skriva på hos Reportrar Utan Gränser här!

Och här kommer en hel drös till av mina släktingar

Här är en hel drös släktingar till mig. De har jag aldrig träffat heller. De bor kvar i Galilén i närliggande byar, för vår by sprängdes. Den enda väggen med en dörröppning ni ser hör till kyrkan för det var den enda byggnaden som endast delvis sprängts.

Jag vet att mina släktingar aldrig fick tag i kyrklockan, men ett gammalt kors har de kunnat återfå och den är monterad på den enda väggen som står kvar av kyrkan!

Jag bör tillägga att större delen av Suhmatas befolkning var muslimer! Mannen med kepsen och den stor mustaschen har kämpat i hela sitt liv för att få tillbaka gravstenar till exempel, som israeler hade tagit och använt som prydnader i sina trädgårdar.

En bosättning som ni ser sedan nedanför är byggd på våra åkrar.... Där odlade man vete och tobak och annat fram till 1948.

Ännu en av mina knasiga släktingar

Den här knasiga tjejen, som dansar folkdans på gatan är en släkting till mig!

Fast jag har aldrig träffat henne! Jag gissar på att hon är talesman för alla bonnjävlar från min by Suhmata i Övre Galilén!!!

Ramadan, en återkommande plåga

"Jag dör hellre skjuten!"

......

Ramadanplågan är snart här! För en sån som jag betyder det att jag inte kan ringa vissa kompisar, för de är så hungriga och törstiga, att de inte orkar prata! Och när de har brutit fastan på kvällen, har de ätit och druckit så mycket, att de inte orkar prata då heller! Med all världens goda vilja går det inte att få ett vettigt samtal med dem helt enkelt....

Och så alla teveserier som de annonseras om! 100-tals, som ska gå dygnet runt på alla satelittevekanaler under festmånaden, ursäkta, jag menar fastemånaden Ramadan! Jag har varken tid eller ork att se någon av dem och då har jag ännu mindre att tala med vissa kompisar om!

.....

Tala om att känna sig utaför! Ändå, mest synd är det om alla lamm som ska offras på slutet, för att påminna om vår Fader Abrahams offer! Gubben slapp ju offra sitt eget barn! Visst! Men är det verkligen nåt att komma ihåg och fira??? Hur kommer det sig att Abrahams barn inte gör annat så passionerat som att offra både sina egna och andras barn?

Somliga går med märkliga skor

Säg vad beror det på?

Han dog i väntan vid Erez

Gaza – Ma'an – A one-year-old Palestinian infant died while waiting with his family at the Israeli-controlled Erez Crossing, between Israel and Gaza, on Sunday.The family were waiting to be transported to Israel for medical treatment.Director of ambulances and emergencies in the Palestinian ministry of health, Dr Muawiya Hassanein, said that Ibrahim Ali Abu Nahil died due to the long wait at the crossing.Dr Hassanein said that the child was suffering from heart disease and died in his father's arms while waiting in the hot summer sun to go to hospital!

....

Källa: Maan

Han plockade fikon, sköts ner från trädet!

11-årige Mahmoud al-Qarnawi

.....

11-årige Mahmoud plockade fikon igår när israeliska soldter, klädda som palestinier lekte maskerad. De sköt honom med flera skott, tills han föll ner från trädet. Senare fick hans 16-åriga syster dra hans döda kropp på marken, medan hans blod och hjärna rann ut! Läs mer här!

Mahmoud Darwish, om en människa

Chained, av Ismail Shammout, Palestina

Om en människa

De kedjade hans mun
De band fast hans händer vid de dödas klippa
Och sa: Du är en mördare!

De tog hans mat, hans kläder och hans fanor
De kastade honom i de dödas cell
Och de sa: Du är en tjuv!

De jagade honom ut ur alla hamnar
De tog hans lilla älskling
Och de sa: Du är en flykting

Du, vars ögon och händer blöder!
Natten måste gå över

Varken fängelset blir kvar
Eller kedjornas länkar
Niro dog, men inte Rom
Med sina ögon, slåss hon!

Och kornen från ett enda döende veteax
Kommer att fylla hela dalen
Med vete!

Översättning från arabiska: Rawia Morra


عن إنسان

وضعوا على فمه السلاسل

ربطوا يديه بصخرة الموتى

،وقالوا: أنت قاتل

أخذوا طعامه، والملابس، والبيارق

ورموه في زنزانة الموتى،

وقالوا : أنت سارق!

طردوه من كل المرافئ

أخذوا حبيبته الصغيرة،

ثم قالوا: أنت لاجئ!

يا دامي العينين، والكفين!

إن الليل زائل

لا غرفة التوقيف باقيةٌ

ولا زرد السلاسل

!نيرون مات

، ولم تمت روما...بعينيها تقاتل

وحبوب سنبلةٍ تموت

ستملأ الوادي سنابل

Mina terrorister till släktingar

Raafat Morra

Hatbreven har forsat in de senaste timmarna. Samma anonym, som inte är tillräckligt karl eller "Kvinna" för att uppge sitt namn, undrar om jag är släkt med en Raafat Morra, som påstås vara terrorist.

Ja, jag är släkt med Raafat Morra. Han och min pappa är kusiner. Fast Raafat är i min ålder. Ja, ett par år äldre än mig, vad jag vet. Hans mamma var fertil långt upp i medelårlden... :)

Det är bara det att han forskar om palestinska flyktingar och de muslimska rörelserna som florerar bland palestinierna. Han har även skrivit ett par böcker som jag tyvärr aldrig läst för jag har inte träffat Raafat de senaste 30 åren. (Ni vet, släkten är värst) :)

....

Jag har fler intressanta släktingar. En av dem har det förfärliga namnet USAMA. Han är chef sedan flera decennier för en av de största bokmässorna i Arabvärlden någonsin. Den återkommer årligen och försöker hålla den arabiska bokmarknaden igång! :) Väldigt terroristiskt :)

Vad det har med mig att göra, och varför försöker man insinuera att jag är terrorist och min släkt med terrorister… kan jag utantill!

Ja, jag kan på rak arm nämna några terrorister, Ehud Barak, Shamir, Sharon… listan kan bli oändligt lång och intressant… :)

Demografiska bytet är en aning FÖR SMART

Muhammad Baraka, den andre från vänster, hos Abbas

Mahmoud Abbas försäkrade igår lördagen den 25 augusti 2007, ledaren för den Palestinska Demokratiska Fronten för Fred och Jämlikhet, en palestinsk organisation inne i Israel, Muhammad Baraka, att han på inga villkor kommer att gå med på israeliska förslag om det så kallade "Demografiska Bytet" och som innebär att man byter israeliska bosättare mot arabiska medborgare inne i Israel (1948 palestinier) inom ramen för en permanent lösning.

Baraka meddelade att Abbas berättat att Israelerna lade fram ett sådant förslag under senaste mötet med dem, men att han, Abbas, vägrade att diskutera det överhuvudtaget.

Förslaget går ut på att Israel behåller sina bosättare på Västbanken i utbyte mot 400 000 palestinier från palestinska städer och byar som ockuperats 1948.

Baraka uttryckte lättnad, enligt AlJazeera.net över att Abbas står så fast vid sin vägran att behandla ett förslag som går ut på att legalisera bosättarna och underminerar 1948-palestiniernas existens i Israel.

Baraka menar att 1948-års palestinier är ingen fastighet som Israel kan göra sig av med när som helst. Att de har hållit ut i 60 år för att inte fördrivas och förvandlas till flyktingar, inte för att Israel ska göra just det mot dem genom förhandlingar och tal om fred.

.....

Ja, jag måste verkligen uttrycka min beundran för den israeliska påhittigheten. Etnisk rensning och fördrivning mot vad??? Mot bosättarna? Vad har palestinierna för glädje av bossättarna? Det är som att försöka lura en knivhuggen människa att låta kniven sitta kvar i kroppen och istället skära av högerhanden, som utbyte! Smart! För smart dock, den här gången!!!

Det israeliska mördandet fortsätter

....

Det har inte gått en dag utan att Israels statsarmé gått in och mördat palestinier på Västbanken eller Gaza. Man skryter med att självmordattentaten har nästan stannat av. Inte ett ord om att Hamas respekterar sitt löfte om "ELDUPPHÖR". Så svårt är det faktiskt inte för palestinier att utföra våldsdåd mot israeler när de verkligen vill. Det vet både israeler och resten av världen. Men varje gång palestinierna håller eldupphör, ökar det israeliska mördandet på dem mångdubbelt. Det är som om Israel får ångest när palestinierna slutar med självmordsattacker. Man vill tvinga dem till det till varje pris. Det bekräftar bara Israels existentiella ångest. Den bygger på rinnande blod!

.....

Jinge skriver om ämnet idag. Läs här!

Svd, DN

Dikter från Guantanamo

En märklig diktsamling kom nyligen ut i USA, Illinois University Press. Den som samlat dikterna är en amerikansk advokat som representerar 11 av fångarna i Guantanamo, Marc Falkoff. Han lade märke till små dikter som fångarna skickade till honom tillsammans med brev. När han talade med andra advokater, berättade många av dem att de också hade fått poetiska texter med breven.

Diktsamlingen innehåller 22 dikter. Fler blev inte godkända för publicering av amerikanska myndigheter för de kunde innehålla känslig information eller information som kunde skada USA:s nationella säkerhet. En del av dikterna är skrivna på engelska, andra på fångarnas egna språk.

Dikterna handlar om Religiös tro, längtan till hemlandet, brännande längtan till den egna familjen, vrede, besvikelse, funderingar! I en av dikterna talar en fånge till havet som omger ön, och undrar varför havet deltar i brottet, spelar vakt och lierar sig med fångvaktarna.

Det som överraskade mig är en dikt av Sami al-Haj, som med en ofattbar träffsäkerhet börjar sin dikt med en av den arabiska litteraturens mest kända inledning på en dikt, av Abu Firas al-Hamadani, när denne i sin tur satt fången hos Romerna, en gång i Irak och en gång i Konstantinopel, på 1000-talet.

Sami al-Haj

Sami al-Haj är Al-Jazeeras fotograf som togs tillfånga år 2002 med kameran på axeln. Han är av sudanesiskt ursprung, lider av cancer och är far till en pojke som idag är 8 år gammal.

Så här skriver Sami al-Haj



Humiliated in the Shackles

When I heard pigeons cooing in the trees,

Hot tears covered my face.

When the lark chirped, my thoughts composed

A message for my son.

Mohammad, I am afflicted.

In my despair, I have no one but Allah for comfort.

The oppressors are playing with me,

As they move freely around the world.

They ask me to spy on my countrymen,

Claiming it would be a good deed.

They offer me money and land,

And freedom to go where I please.

Their temptations seize

My attention like lightning in the sky.

But their gift is an empty snake,

Carrying hypocrisy in its mouth like venom,

They have monuments to liberty

And freedom of opinion, which is well and good.

But I explained to them that

Architecture is not justice.

America, you ride on the backs of orphans,

And terrorize them daily.

Bush, beware.

The world recognizes an arrogant liar.

To Allah I direct my grievance and my tears.

I am homesick and oppressed.

Mohammad, do not forget me.

Support the cause of your father,

a God-fearing man.

I was humiliated in the shackles.

How can I now compose verses?

How can I now write?

After the shackles and the nights and the suffering and the tears,

How can I write poetry?

My soul is like a roiling sea, stirred by anguish,

Violent with passion.

I am a captive, but the crimes are my captors'.

I am overwhelmed with apprehension.

Lord, unite me with my son Mohammad.

Lord, grant success to the righteous.

— Sami al Haj

Marc Falkoff

Skarpare kritik mot USA:s inblandning i Libanon

Sayyed Muhammad Hussein Fadlallah

Sayyed Muhammad Hussein Fadlallah, shiamuslimernas andlige ledare i Libanon, anklagar idag USA för att lägga sig i valet av den person som ska bli Libanons nästa president.

Det var under fredagsbönen idag i Dahie, Beiruts södra förorter, som Fadlallah riktade sin kritik mot USA. Han sa: "USA fortsätter utöva påtryckningar för att forma Libanons beslut som rör nuet och framtiden och lägger sig i valet av den person som ska bli Libanons nästa president för att tvinga libaneserna till negativa villkor när det gäller detta val så att det passar deras egna intressen i valet.."
Han sa också: "… Att presidenten måste vara kristen maronit betyder inte att alla andra libaneser saknar rätt att ha en åsikt om hans person, för de kommer allihop att vara underkastade hans ledarskap..."

Libanon vid ett vägskäl

Montståndets blod... av Omayya Joha

Det finns en hel del nyheter från Libanon, eller borde finnas det i alla fall. Jag märker en viss trötthet hos media. Obegripliga notiser är allt som blir kvar, när det politiska kaoset i Libanon fortsätter.

Det är en massa ovärdiga och obegripliga uttalanden från framför allt Walid Jumblat. Jag har aldrig sett eller hört karln uttala så många obegripliga oförskämdheter på så kort tid. Det mest bisarra jag hört honom säga är: "Den som kommer på tanken att tala med oppositionen förtjänar en avrättning…eh… en politisk avrättning…"

Och Samir GaaGaa hakar på obegripligheterna. Det är som om dessa två, plus Fuad Seniora och Saad Hariri, inte förstår allvaret i situationen, eller väljer att inte förstå, utan fortsätter att satsa på amerikanskt och franskt stöd, mot majoriteten av sin egen befolkning.

Sorgligast av allt är Amin Gemayel, som inte ville förlora delvalet till parlamentet, för att hans eget hus inte skulle stängas ute från Libanesisk politik. Hans släkt har varit en del av den libanesiska politiken i minst 6 decennier och han kan inte fatta, att det inte ska finnas en Gemayel i den libanesiska politiken på högsta nivå. Han hoppas på att väljas till president senare i höst. Men hans utsikter ser väldigt svarta ut. Det som är ännu svartare, är att han och andra som tillhör dessa klaner som haft monopol på politik och resurser i lilla Libanon, inte förstår att det handlar om Landet, och inte om deras hus och deras klaner.

Vad kan Jumblat, GaaGaa, Hariri, Seniora och Gemayel sätta emot när mer än hälften av Libanons folk har kommit till en grad av politisk mognad som gör att de tänker annorlunda?

Jag vet inte hur många procent av de kristna det handlar om exakt, för det vet inte ens libaneserna eller de kristna själva, men en stor del av dem ingår i oppositionen i Libanon idag. Man vill inte ha Libanon som en lydstat till USA. Man vill inte ha en förnedrande uppgörelse med Israel.

Många av dem som säger så, beskylls för att gå i Syriens och Irans ledband. Men om man tänker efter lite, varför skulle större delen av Libanons kristna välja att gå i Syriens och Irans ledband? Vad har de gemensamt med Syrien och Iran? Ingenting.

Detta är ett påstående som enbart syftar till att misstänkliggöra alla som vill ha en förändring. Ett meningslöst sätt för att hindra en demokratisk utveckling i Libanon som aldrig sett mera möjligt än idag. När Shiamuslimer, maroniter, en del av druserna och sunnimuslimer och även Tashnakpartiet där alla medlemmar har kristet armeniskt ursprung väljer att gå samman för att värja sig mot Rice, Bush och den amerikanska ambassadörens syrelse i Libanon, bör både andra libaneser och omvärlden respektera det.

Tydligare än någonsin kan man se en politisk linje i det som sker och inte den etniska eller religiösa minoritetens tillhörighet. Libaneser av precis alla slag är idag representerade i oppositionen.

Frankrike bör sluta lägga sig i Libanons inre politiska angelägenheter för det ses i Mellanöstern som representant för hela EU. Och USA bör, i demokratins namn som de predikar så kostsamt, låta libaneserna själva välja sin president, utan att komma med tre olika besked om dagen, så som man gjorde igår. Tre olika och motstridiga amerikanska uttalanden om USA:s syn på en grundlagsändring i Libanon som skulle underlätta valet av en ny president, och som godkänts av den högsta kristna religiösa ledarskapet i Libanon, Patriark Sfair.

Om man misslyckas med att välja en president, kommer Libanon att gå i småbitar. Och denna gång, går stridslinjen rätt igenom de olika religiösa minoriteterna. Den vanlige libanesen har ingenstans att fly. För hans bror eller hans närmaste granne kommer att vara hans fiende. Den enda förhoppningen är att de flesta libaneser aldrig faller tillbaka och börjar skjuta på varandra. För de vet att det inte leder någonstans. Men några har hållit på och rustat sig ganska länge nu!

Nancy Ajrams barnsång, Shater, duktig pojke

Nancys sång handlar om duktiga pojkar!

Det här sorgliga gänget är dock av styggaste sorten! Fast på omvänt vis!

Det handlar om att göra som man blir tillsagd av fröken, att sitta stilla och framför allt, att inte tjafsa emot!

Rim Banna, This was not my story

This was not my story

Lyrics by Zuhaira Sabbagh

.....

This was not my story

since the beginning of time

since my first songs

this was not my story

since the time of first passion

when Anat was roving through my valleys and my mountains

blazing the earth

whose waiting patiently

for the drops of heavenly water

glazing the earth with love

growth and peace

My story turned to be in my tent

beyond the borders

transmitted by the hills

And Iam opening a window

toward Palestine

and fifty years of waiting

The wind is carrying for me

breathe of air full of moaning and defeating

.....

Rim berättade häromdagen på arabiska Aljazeera om när hon försökte ta sig in i staden Jeriko för att sjunga i en konsert för barn. Soldaten som hindrade henne att komma genom vägspärren skrek: "Det finns inga barn därinne! Där finns bara terrorister!"

Hur som helst, Rim, hennes man och hennes mor, kröp genom ett hål i en stängsel och sent omsider lyckades ta sig in med hennes tre barn och instrument. Och hon sjöng för de väntande barnen...

En förståndshandikappad palestinier dömd till fängelse av israelisk militärdomstol

En israelisk militärdomstol dömde idag onsdag en förståndshandikappad man till fängelse i 101 dagar. Muhammad Ja'abari, 38 år dömdes tillsammans med två av sina bröder, därför att de hade försökt stoppa israeliska bosättare från att ta över en palestinsk familjs hus i Hebron, den 5 augusti i år. Läs mer här!

....

Jag skrev tidigare den här månaden om att man hade fängslat en dövstum man, Munir Abu Romouz, chef för en internationell organisation för dövstumma i Palestina. En tolk, som skulle hjälpa Munir att göra sig förstådd, har anlitats, på Munirs familjs bekostnad!

Skona mig!

Israel vill att Fatah ska bedriva välgörenhet !!!

Så att man kan mörda mulliga barn kanske?

Ahmad Abd Al-Rahman said, "President Mahmoud Abbas has been told that the Israelis have initially agreed on the return of a number of Palestinian leaders to their homeland."

Jag skulle vilja se de palestinska ledare som skulle vilja komma och sitta som fångar i Ramallah.

"The Israelis believe the solution depends on the establishment of charitable societies by Fatah, as Hamas has been doing in order to avoid Hamas control over the West Bank as they have in the Gaza Strip."

Javisst, ja…

En fin gåva

Någon (anonym) har skickat mig den här vackra videon!

Se och njut! (Thanks Anonymous!)

Barnen på Västbanken samlar pengar till barnen i Gaza

Intifada, av Ismail Shammout

.....

Barnen från flyktinglägret Dhaishe har gett sig ut från lägret för att samla pengar till barnen i Gaza. De började med Betlehem idag. De besökte affärer, talade med folk på gatorna och knackade dörr...

" Vi samlar för böcker, pennor och skolväskor till våra syskon i Gaza, så att de har allting när skolan börjar. Vill du vara med?"

.....

Det gick inte att ta miste på den respekt som barnen väckte hos givarna. Från grönsakshandlare till juvelerare till hemmafruar. Alla betalade andaktigt och berömde barnen för sin storartade idé. Imorgon bär det av mot Hebron och sendan mot Ramallah, om jag uppfattat saken rätt. Alla palestinska städer ska vara med...

.....

Jag hade så hemskt gärna velat se Abbas och Fayyads miner när de hörde om detta! De som så hemskt gärna velat svälta ut palestinierna i Gaza. Undrar med vilka ögon de ska se sig i spegeln i fortsättningen...

Abbas och Fayyads lögner om elen i Gaza

Freezing in June, Ismail Shammout

.....

Hur många gånger orkar man tappa hakan på en dag? Äntligen har el-problematiken i Gaza blivit klar för min egen del.

....

EU har tydligen beslutat att återta betalningen för bränslet som gör det möjligt för Gazaborna att få el. För första gången har Ismail Haniye kommenterat saken på allvar. Så här sa han: "Vi blev ytterst förvånad när vi lyssnade noga till vad man i Ramallah sa. De menar att vi skulle ha lagt extra skatt på elräkningarna eller något dylikt. Företaget som procucerar el, och företaget som distribuerar den, är självständiga företag som vi aldrig har, och aldrig kommer att lägga oss i hur de sköter sina jobb. Det är faktiskt ganska känt att vi inte har sådana egenskaper, eller sådana vanor."

.....

Några minuter senare hör jag al-Arabiyyas korrespondent från Gaza förklara att EU har beslutat att återta utbetalningarna, men på ett villkor, att representanter för EU och palestinska myndigheten ska besöka Gaza, och elbolagen där, för att på plats studera räkenskaperna.

....

Det som deras representanter kommer att finna är att 90% av elräkningarna är inte betalda. För 90% av abonnenterna har knappt råd med mat, än mindre med elräkningarna.

.....

Så EU har kanske till slut beslutat sig för att genomskåda Mahmoud Abbas och Salam Fayyads lögner? Om att Hamas lägger vantarna på inbetalda elräkningarna som annars borde gå tillbaka till EU?

Israels pågående mord, idag...

Läste just en kommentar från en israelkramare att judiska extremister inte spränger sig själva på bussar i Europa. Vad jag vet så har inga palestinska extremister gjort det heller, tack och lov. Varför skulle judiska extremister göra det när man knappt hinner med dödandet i Palestina? Varöfr skulle de bilda extremorganisationer när deras statsarmé gör ett lika bra jobb?

12 palestinier dödades på mindre än ett dygn. Två barn dödades av en israelisk bomb mot Beit Hanoun. Ubaid Ashour, 12 och Fadi al-Kafarna, 9 år gammal. Samtidigt sårades Ahmad al-Bo'a, 10 år.

Tre medlemmar i Islamiska Jihad mördades i Khan Younis och före dem 6 medlemmar i Hamas militära gren. En medlem av Abu Ali Mustafas Brigader dödades på Västbanken också.

Europas skamliga blindhet

–Det finns en palestinsk president (Abbas) och en palestinsk regering som omvärlden erkänner och den leds av Salam Fayyad. I den mån som någon ska ta in avgifter för elförbrukningen så bör det vara via den palestinska myndighetens legitima organ, ­säger en EU-källa i Jerusalem, till Bitte Hammargren på SvD.

Jag tappar hakan! Har EU ingen aning om hur saker och ting är i Palestina? Hur kommer det sig annars att EU lägger alla sina ägg i en korg som saknar botten?

Abbas representerar idag knappast mer än sig själv och sina närmaste kumpaner. Inom Fatahs högsta ledning pågår ju möten om hur man ska bära sig åt för att rädda det som räddas kan av den gamla ärofulla organisationen vars namn har förvandlats till en svordom i de flesta palestiniernas munnar. Jag kan bara nämna ett av möten som skedde nyligen i Amman och läckte ut till pressen, mellan Hani al-Hassan, en av grundarna till Fatah och ansvarig för organisation och rekrytering. Farouq al-Qaddoumi, medlem i Fathas Centrala Råd, och medlem i PLO:s Centrala kommitté. Abd al-Fattah Ghanem, också medlem i Fatahs Centrala Råd, och Abbas Zaki, Medlem är Fatahs Centrala Råd och PLO:s representant i Libanon. Det finns även flera vars namn inte har läckts ut ännu.

Abbas talar om PLO idag och med det menar han Fatah, DFLP och PFLP. DFLP består idag av en handfull människor som avlönas av Fatah. Detsamma gäller PFLP som har ett försvinnande närvaro på Västbanken men är helt död utanför. Alla andra representanter som EU ser samlade i olika möten som Abbas kallar till är representanter för partier som inte längre finns. En parallell till sådan partier i Sverige är Ny Demokrati. Skulle någon ta några beslut på allvar om dessa beslut fattas av en samling människor som har organisationer lika stendöda som Ny Demokrati är i Sverige idag? Och det handlar inte om en enda Ny Demokrati i Palestina utan om många fler. Därför hånar man Abbas och hans nickedockor när de visas på olika möten. För dessa människor är ingenting annat än vålnader.

Förstår ni min förvåning när jag läser ovanstående? Om att det finns en palestinsk president och en palestinsk regering? Det är en president som palestinierna har tappat förtroendet för, för länge sen. Och den palestinska regeringen man nämner här, är utnämnd av honom och hans åldrande, genomkorrumperade och krisdrabbade Fatah.

Den palestinska politiska arenan är idag full av andra, starka, livsdugliga organisationer som inte är med i Abbas mumifierade världsbild. Det finns exempelvis al-Mubadara, som enligt Mustafa Barghouti flera gångar skrivit och bett om att inkluderas i PLO men som vars krav har ignorerats totalt. Det sa Barghouti i ett teveintervju i den libanesiska tevekanalen anb så sent som i söndags den 19 augusti 2007.

Förutom al-Mubadara finns Fatahs egen lilla Hamas, al-Aqsamartyrernas Brigader. Det finns också Islamiska Jihad. Det är organisationer som är långt större och livskraftigare än Fatah och de dagligt attackerna och riktade morden som Israel begår handlar om dem. Senast igår mördade man i ett enda slag sex ledande personer inom från al-Qassambrigderna när man bombade bilen som de färdades i. Al-Qassam är Hamas militära gren.

Alla dessa organisationer, förutom al-Mubadara, är så kallade terrororganisationer enligt USA och EU:s mått. Men det är inte jag eller du som har skapat dem. Det är den israeliska ockupationen, de utvidgade bosättningarna, det dagliga mördandet. Bosättarnas angrepp på palestinier och deras barn. Bosättarbarnen som angriper båda andra barn och vuxna palestinier på daglig basis i de ockuperade områdena. Det är vägspärrarna, arbetslösheten, de stora fängelserna, det är palestinier som hindras gå ut och in till sina hus genom porten när israeliska bosättare flyttar in utan måste gå ut bakvägen genom oländig terräng, klättra, hoppa och krypa för att komma hem eller hemifrån. Och detta gäller båda barn och gamla också.

Sådant är läget. EU, USA och Israel må gilla det eller inte. Men det är det man har skapat. Långsiktigt, medvetet och välvilligt. EU kan inte idag sitta och låtsas att de inte vet vad som gäller på den palestinska sidan. De kan strunta i folkmordet på palestinierna idag och bidra till det. Men att låtsas att de inte förstår eller vet vad de håller på med, är ohederligt. Att låtsas vara så totlat blinda, är skamligt helt enkelt. Det anstår inte Europa idag. Särskilt med tanke på Europas mörka historia!

....

Som avslutning kan jag bara berätta att Hamas är inte tjuvar! Hela Hamas idé var ju att befria sitt folk från ockupation och tjuvpacket. Hamas kan helt enkelt inte ta några elavgifter från Gazas befolkning som håller på att svälta ihjäl. I samma program i söndags, där Barghouti talade om al-Mubadara, erbjöd Usama Hamdan, Hamas representant, att Hamas ska betala för elen, bara man visste vart man ska skicka pengarna. Hamas pengar kommer från religiösa allmosor som rika muslimer betalar i många olika arabiska och muslimska länder för att lindra palestiniernas lidandet. Det är skillnad på det och på amerikanska Daytondollar.

Ännu en trevlig israeliska, attackerar palestinskt hem, och kallar modern sharmouta, hora

Kvinnlig israelisk soldat slår och spottar på barn

Israelisk kvinnlig soldat misshandlar palestinska barn och spottar på dem

Taghreed al-Baqshi, Barn

I en presskonferens i Ramallah igår offentliggjorde Mustafa Barghouti, tidigare informationsminister en video som visar en israelisk kvinnlig soldat som misshandlar tre palestinska barn och sedan spottar på dem som avslutning. Barnen är 12-14 år gamla och fick ta emot många slag mot huvud och ansikte. Det är organisationen "palestinska observatörer" som dokumenterar övergrepp mot palestinier vid militära israeliska vägspärrar på Västbanken som ligger bakom denna dokumentation.

Mustafa Barghouti säger att: "vägspärrarna har blivit stationer för övergrepp på palestinierna". Om man räknar att det finns 100 portar i muren som palestinierna måste passera dagligen plus 543 vägspärrar, blir mängden tortyr, misshandel och övergrepp som palestinierna utsätts för dagligen helt ofattbar enligt min mening.

Barghouti talade även om Radi al-Wahsh, 19 år som dog när ockupationssoldaterna hindrade ambulansen som transporterade honom att passera, efter det att Radi hade varit med om en svår bilolycka. En längre artikel finns här.

Jag kan bara gratulera apartheidstaten Israel. Ännu en video kommer säkert inom några timmar att kunna beskådas precis över hela jordklotet, som visar den rätta naturen för den sexiga, demokratiska, civiliserade mördarmaskinen som heter Israel. Det ska bli ett nöje att visa den här också!

EU dränker Gaza i mörker

Förhandlingar pågår, av Omayya Joha

Den 19 juli skrev jag i ett inlägg att jag trodde att Abbas planerar att stänga av elen för Gazaborna. Den 19 augusti fick jag rätt! Under söndagen stängdes elen av. De största elverket i Gaza var utan bränsle. Israelerna hade blivit tillsagda av EU att inte leverera mer bränsle för EU skulle inte betala för det.
När Gazaborna klagade, gick vår egen al-Maleki, som är justitieminister i den tillsatta krisregeringen och bad Gazaborna att revoltera mot Hamas om de ville ha elen tillbaka.

En ung palestinsk kvinna från Gaza, en Um Muhammad, ringde till den libanesiska tevestationen anb och sa till al-Maleki att om valet stod mellan elen och återgången till helvetet med Dahlans styre i Gaza, så valde hon att leva utan el. "Vi vill inte ha dödandet, tortyren, stölderna och rånen tillbaka. Vi kunde inte sova, varken nattetid eller dagtid. Vi satt och oroade oss för våra barn när de var i skolan…" Sedan riktade hon ett par ord till Abbas och hans anhängare i Ramallah: "Det blir inga tidigare val! Vi ska lära er att respektera vårt folks vilja!"

Um Muhammad kan kanske klara sig och sina barn utan el ett tag. Jag tror däremot inte att sjukhusen, laboratorierna och dialysapparaterna klara sig utan el.

Det förvånar mig inte att Abbas har krävt och tjatat om att elen skulle stängas av i Gaza. Det som förvånar mig är att EU hörsammar! Men varken mörker, svält eller ens själva döden biter på palestinierna längre! Det borde Abbas och alla som går i hans ledband förstå!
Jag skulle vilja höra den som klagar den dagen Iran betalar för Gazabornas elektricitet!

Till Jinge

Det här lär vara det äldsta olivträdet i Palestina

Jag skrev till dig Jinge, här om dagen, att Du inte fick känna någon sorg för palestinierna, för då visste jag inte vad jag själv skulle känna! Oftast kan jag inte känna någonting överhuvudtaget. Istället för sorg blir det bara stilla… i huvudet… i hjärtat… som om hela universum står stilla…

Nu har jag hittat en skarp analys av läget i Palestina! Kanske är det inte så himla hopplöst i alla fall…

Mark Perrys analys av läget, om Hamas och Fatah, är ett måste för den som vill förstå det som pågår.

"Abu Mazen will fail to solidify his position as President of the Palestinian Authority; the American program to support him will fail; there will be no international conference; and, within the next sixty to ninety days — and almost certainly by the end of the year — Abu Mazen and his colleagues will either be forced into exile or will take steps to reconstitute the national unity government that they have spent the last 60 days destroying."
Även om Perry inte har rätt 100% i sin analys, vågar jag påstå att han har minst 95% rätt!

Läs hela artikeln här!

De arabiska fångarnas moder

Um Jaber Weshah

Igår såg jag en intervju med en märklig palestinsk kvinna. Hon 80 år gammal, och säger att kampen mot Israel har just börjat. Hennes kamp mot Israel började egentligen 1948 då hon fördrevs från sin hemby Beit Affa. På armen hade hon ett späd barn som hette Ibrahim. I magen hade hon ett annat. Ibrahim klarade inte flyktingskapets mödor. Han dog. Hon födde en till pojke, som hon också kallade Ibrahim. Den andre Ibrahim klarade heller inte av livet i flyktinglägret och dog han också. Den tredje pojken kallade hon Jaber, vilket betyder tröst…
Sju barn till fick hon senare. Men det som förändrade hennes liv var när hennes son Jaber, 35 år senare hämtades av israelerna för ett "litet samtal". Därefter dömdes han till livstidsfängelse. En vulkan måste ha varit sovande i denna till åren komna kvinnan. Hon pekade med hela handen på domaren och skrek: "Ditt jävla svin, jag finner mig inte i din dom. Den enda domen som duger åt mig är den som tilldelas av Gud!" Sedan brast hon i en motståndssång. Högljudd sjöng hon och dansade runt i domstolen. "Jag ville stärka min son. Han skulle inte känna sig sorgsen eller svag om så för ett ögonblick!"

När hon besökte Jaber i fängelset, lärde hon känna Samir Quntar, den fånge som kallas de arabiska fångarnas furste, och som var den egentliga orsaken till förra sommarens krig mellan Hizbullah och Israel. Samir Quntar är dömd till fängelse i 547 år i Israel för mordet på en av de står bakom det israeliska kärnvapenprogrammet.

När hon fick reda på att Samir inte hade släktingar där som kunde besöka honom, bestämde hon sig för att göra det. Så hon började göra dubbla besök till fängelset. Och vartefter började skaran av arabiska fångar som inte hade släktingar i landet och som aldrig fick några besök att växa. När den var som störst ingick 40 fångar i hennes besöksprogram. I ett par decennier besökte hon fångar 6 dagar i veckan i 9 olika israeliska fängelser. På lördagarna handlade hon. Det mesta hon köpte var tobak, kaffe, socker och kläder till fångarna. Och när hon själv inte räckte till, engagerade hon andra kvinnor. Besöken växte från henne själv till hela bussar med kvinnor som besökte libanesiska, egyptiska, sudanesiska och jordanska fångar.

När fångarna flyttades runt, gick hon raka vägen till Röda Korset och bad om att de ska ta reda på vart hennes "söner" hade flyttats. Trots att hennes Jaber frigavs i en fångutväxling 1999. När hon förbjöds att besöka fångarna gick hon till domstol och kämpade för att få besöka dem.

Nu är Um Jaber fånge själv, i ett stort frilufts fängelse som heter Gaza. Det var länge sen hon kunde besöka någon av sina söner som hon aldrig födde och som hon kan namnen på en och en, deras sorger, bekymmer och allt annat som angår dem. Men varje måndag inställer hon sig i en demonstration för de politiska fångarnas befrielse. Och varje måndag, påminner hon om de politiska fångarna som har andra nationaliteter.

"Glöm 1948! Glöm 2000-talet! Den som håller ut längst, kommer att segra bäst!", säger denna märkliga 80-åring.

Elias Khoury om Palestiniernas nya katastrof

Tall al-Zaatar 1976, Thirst, Ismail Shammout

Jag håller inte med om allt som Elias skriver, men jag tycker att en hel del är värt att tänka på! Artikeln hittade jag i al-Quds al-Arabi.

....

Nahr al-Bared

I mer än två månader har striderna pågått i Nahr al-Bared. Det kostsamma och svåra slaget som den libanesiska armén utkämpar har blivit som vilken annan händelse som helst.

Efter mediernas uppståndelse kring de civila, talet om de så kallade röda linjerna(tabun, som Nasrallah sa då han menade att man inte kunde slakta en hel flyktingläger för att få tag på Fath al-Islam) och det som följde efter, tog diskussionen slut, och det olycksdrabbade flyktinglägret blev en del av vardagslivet i Libanon och i arabvärlden. Medierna är inte längre intresserade av antalet döda från libanesiska armén och Shaker al-Absis grupp (Fath al-Islam). Den ofattbara förödelsen i flyktinglägret har blivit en del av de vardagliga sändningarna i teverutorna.

Jag vill inte återgå till den hopplösa diskussionen som liknade den libanesiska armén vid den amerikanska ockupationsarmén i Irak. Sådant tal har förlorat sin trovärdighet och har blivit ett tecken på oförmåga hos de som ansluter sig till de fundamentalistiska strömmarna därför att de saknar mod att läsa verklighetens komplexitet.
Nödvändigheten i att göra sig av med al-Absis grupp, Fath al-Islam, som tog flyktinglägret som gisslan för att sedan förvandla den till en bas att bygga en "takfeer emirat" på, i norra Libanon, är något odiskutabelt. Men den fråga som aldrig får lämna vårt medvetande är: Vad var det som hände och som fick Palestina att förlora sin nationella immunitet så till denna grad?

Kriget i Nahr al-Bared är inte det första kriget som utspelar sig i ett palestinskt flyktingläger. Men vi har aldrig sett de katastrofdrabbade flyktinglägren drabbas av en sådan flykt mitt under pågående krig. Tall al-Zaatar, som jämnades med marken och slaktades, övergavs inte av sina invånare förrän det föll helt i de libanesiska högermilisernas händer, som där gjorde sig skyldiga till en av de värsta massakrerna. Även Shatila som drabbades av den stora slakten, övergavs inte av sina invånare, som höll ut under de mest horribla av omständigheter.

Inget palestinskt flyktingläger har någonsin upplevt denna uppgivenhet som Nahr al-Bared upplever. Alla invånare gav sig av och lämnade sitt flyktingläger som arena för döden, efter det att Shaker al-Absi och hans grupp lyckades ockupera lägret. Det är första gången i katastrofernas historia, efter katastrofernas katastrof, som det palestinska folket bär sig åt som om flyktinglägret inte angår det, och ger sig av. Att stanna vid detta faktum är, enligt min mening, att gå längre och bortom den nuvarande situationen. En rationell analys kan leda oss till misstagen som ledde Nahr al-Bared fram till detta makabra öde: de syriska säkerhetstjänsternas kontroll, särskilt över Al-Baddawi och Nahr al-Bared, uppmuntrandet av splittringen på den palestinska sidan, politiken som går ut på att avrätta Fatahs ledare i Libanon…

Det långvariga förtrycket och konserveringen av organisationer som splittras i det nationella intressets namn, den lätthet med vilken man bröt tabun att spilla palestiniernas blod under de ondskefulla angreppen på flyktinglägren, allt detta skulle inte ha lett till att palestiniernas situation i Libanon nådde denna förtvivlade botten som i Nahr al-Bared, om inte palestinierna förlorade sin nationella immunitet.

Två sammanflätade faktorer ledde till att den palestinska saken förlorade sin immunitet:
Den första är förvirringen och gåtfullheten i Osloprocessen, som gjorde att palestinierna hamnade i den absoluta föräldralösheten. PLO ser sig inte längre som ansvarig för situationen i flyktinglägren och det här gäller inte enbart deras övergivande av krigsoffrens familjer och det partipolitiska arbetet, utan kom att sträcka sig till fördunklingen av den politiska horisonten. PLO lämnade Libanon och den som tog dess plats var massakern i Sabra och Shatila. De palestinska milismännens heroiska insatser o försvaret av flyktinglägren gav frukter i form av den första Intifadan. Men den nationella vilsenheten, den nationella myndighetens korruption och inbillningen om förestående fred, lämnade flyktinglägren i utlandet utan politiskt ledarskap. Det skapade ett vakuum, och gjorde motståndet mot splittringen som organiserats av de syriska säkerhetstjänsterna så gott som omöjligt.

Den andra faktorn är förlusten av den nationella palestinska horisonten, efter den andra Intifadans nederlag och bildandet av Hamas. De fundamentalistiska krafternas frammarsch insinuerade att Palestina som en nationell fråga för ett folk som lider av fördrivning och ockupation, smältes samman med en annan, större fråga, och blivit en del av ett världskrig som sträcker sig från Teheran till Afghanistans vildmarker och Irak. Borttagandet av den palestinska flaggan, och ersättandet av den med en grön flagga i Gaza, var ingen liten detalj eller ett misstag som begåtts av några upphetsade individer. Det var ett tecken på möjligheten att smälta den palestinska saken och att förvandla den till en religiös konflikt utan horisont.

Dessa två faktorer tillsammans slog sönder det palestinska flyktinglägrets helighet. Flyktinglägret som var ett kärl för det kollektiva palestinska minnet och ett förråd för revolutionen, förvandlades till en boll som sparkas hit och dit av olika spelare i regionen, och då fann sig flyktingarna fullständigt nakna och utlämnade.

Att stanna och hålla ut tillsammans med en grupp som tagit lägret som gisslan saknade mening och flykten till Baddawi blev en giftbägare som man inte kunde undgå att tömma.

Så, i ett svart ögonblick, slogs idén om flyktinglägret sönder och samman. Den palestinska flyktingen är idag utan politisk, kulturell eller moralisk tillflyktsort.

Häri ligger katastrofen.

De palestinska organisationerna har inte kunnat tillfriskna från sjukdomen som spreds av de syriska säkerhetstjänsterna och frodades i skuggan av den fundamentalistiska vågen, har idag blivit ett instrument i diktaturens hand. PLO har deklarerat sin oförmåga och sin konkurs. Det betyder att de palestinska flyktingarna är utblottade. Det som Nahr al-Bared upplever idag liknar inget annat än återkomsten av den stora katastrofen 1948.

Trots det, finner inte den som iakttar, något eko som katastrofen borde ge bland huvudaktörerna på den palestinska politiska arenan. Hamas är upptagen av sin makt i Gaza och sin pakt med Damaskus och Fatah är upptagen med att återuppbygga sin myndighet på Västbanken och med en inbillad fred som fortfarande ligger bortom det som pessimisterna kan föreställa sig.
Under tiden ödeläggs flyktinglägret, och Palestina förlorar sin immunitet.
Som om vi inte förstår vidden av katastrofen eller som om blundandet inför det som sker i sig kan leda till vår överlevnad.

Vettiga ord från Storbritannien

Drömmer jag eller är jag verkligen vaken? Äntligen kommer vettiga ord från Storbritannien. Utrikespolitiska kommittén i det brittiska parlamentet kritiserar skarpt det egna landets utrikespolitik och uppmanar sin regering att öppna för dialog med Hamas, Hizbullah och Muslimska Brödraskapet i Egypten.

"Bojkotten av Hamas var "kontraproduktiv" och att vägran att lyfta sanktionerna mot Gaza ledde till det nationella samlingsregeringens kollaps i Palestina. Kommittén där alla partier är representerade säger att den brittiska regeringen borde tala med Hamas "omgående".

Jag blir faktiskt hoppfull. Inte för att jag är särskilt förtjust i religiösa partier. Men, om man tror på demokratin, så måste man följa demokratins spelregler, för att komma någon vart i Mellanöstern. Och för att värna världsfreden.

I hela mitt liv har själva namnet på Muslimska Brödraskapet gett mig rysningar. Men när jag ser vart saker ting ledde i Egypten, fattigdomen, svälten, avrättningar på öppen gata, polisen och säkerhetstjänsterna som dödar oskyldiga, enkla, värnlösa människor i parti och minut, inser jag att så kan det inte fortsätta. Vad som än kommer, hur hemsk det muslimska brödraskapet blir, kan det inte bli värre än vad det är nu.

Detsamma gäller Hamas. För palestinierna själva, är Hamas just nu ett bättre alternativ än tjuvpacket som kallar sig palestinska myndigheten. För samtidigt som Hamas tigger pengar för sjukvård, utbildning och mat till föräldralösa, änkor, gamla och handikappade palestinier, köper medlemmar ur myndigheten oljetavlor som kostar 62 000 dollar och ger de i present till en anonym häxa som bor i Paris. Vet ni hur många barn kan få mat för 62 000 dollar för hur länge?

Detsamma gäller även i Libanon. För samtidigt som Hizbullah erbjuder utbildning, bokutgivning, dagisplatser, skjuvård, små lån till fattiga libaneser och även palestinier för att starta verksamheter som de kan leva av, försvinner enorma belopp av den libanesiska statskassan och av alla biståndsmiljarder i svarta hål som inte har någon botten.

Förr eller senare, kommer dessa partier, Hamas, Hizbullah och Muslimska Brödraskapet att få makten genom demokratiska val, oavsett vad Västvärlden tycker och oavsett hur många miljarder dollar USA spenderar för att sabotera det. Om det sen visar sig att dessa partier inte kan styra, eller är odemokratiska, kommer deras egna väljare att välja bort dem också.

Det är hederligare för Väst att stödja demokratin och respektera folkens vilja när de röstar på det parti som de tror kommer att hjälpa de att överleva och leva på ett värdigt sätt. Allt annat kommer att leda till en fullständig katastrof som dessa folk kommer att drabbas av, och hämnas på Väst för! För ALLA, och jag menar verkligen alla i arabvärlden idag tror att det är Väst som sätter käppar i hjulen för demokrati och utveckling i Mellanöstern. Det kan komma att stå Väst väldigt dyrt när dessa folk på ett eller annat sätt lyckas överta makten ändå. För det kommer de att göra, förr eller senare! Hellre genom valurnorna då, än genom kupper och blodspillan.

För det är så deras egna medborgare, väljare, vill! Och det kan man i Väst INTE ändra på! Även om man göder de korrupta regimerna och diktaturerna 100 gånger mer än man gör idag.